Einstein hade sin relativitetsteori. Vet dock inte om han var någon pokerspelare, men om han var det lär han inte ha haft några problem att förstå att olika händers värde är relativt. För pokerspelaren gäller att förstå när var och hur olika starthänder varierar i styrka beroende på situation. Det finns en absolut handrating som man inte ändrar på (se pokerskolans inledande avsnitt), men du är inte ensam i en pokerhand och därför måste hänsyn till den relativa styrkan i din hand gentemot moståndarens hand. Rent generellt hoppas vi att du redan förstår att en straightflush är en otroligt stark hand utom en gång och det är när motståndaren har en royal straightflush. Den relativa styrkan förändras kapitalt och ditt resultat blir sannolikt katastrofalt.

Området är omöjligt att täcka in totalt, men vi vill illustrera det vi kallar "pokerns relativitetsteori" genom att diskutera igenom ett antal starthänder.

Om du kan få handen att vara all-in innan floppen så kommer du fortsatt att tjäna pengar på dina AA. Men om du spelar mot många spelare utan att vara all-in så är det mycket troligt att de kommer att dra ned dina chanser till att tjäna pengar trots din enorma starthand. Detta beror på vad som brukar kallas omvända implicita odds. Du har den bästa handen men ganska små chanser till förbättring. Därför om du inte kan gå all-in bör du försöka tunna ut fältet så mycket som möjligt. Om du får spela handen all-in mot flera motståndare kommer du att ha stora svängningar i din bankrulle men du kommer tjäna pengar över tiden.

Den andra läxan är att det ofta, i alla fall vid cash-tables, kan vara intressant att spela så kallade suited connectors. De kan ge dig färg eller stege och hjälpa dig att vinna en stor pott. Men om det krävs att du går all-in med färre än 5 spelare har du troligen inte oddsen med dig för att spela en sådan hand. Du kommer vara beroende av implicita odds.

Vad händer nu om du möter 3 spelare i en multiway-pot? Du har forfarande bästa handen, men dina motståndare har nu AKs, 10,9s och 5,6,s i var sin färg. I ett sådant fall så sjunker QQ:s relativa värde och AKs gynnas. Vinstchansen för AKs är ca 31%, QQ ca 28%,10,9s ca 20% och 5,6s ca 21%. Detta förhållande när ganska knappa favoriter går upp mot flera ojämna motståndare har förklarats av den kände spelteoretikern David Sklansky. Hans exempel benämns hästparadoxen. Av detta kan man förstå att i vissa speciella fall ska man inte spela den bästa handen eftersom den med flera motståndare inte är speciellt trolig vinnare. Denna kunskap kan vara extra viktig i turneringspoker där överlevnad blir mycket viktig.

Får du inte hjälp av korten på borden så hjälper det inte att du har haft kanske den tredje eller fjärde starkaste starthanden man kan ha. Du har nämligen bara en hand med ett högt kort, låt vara ett ess. Det är inte ofta man vinner med en sådan hand.